SÅ HÄR TAR DU EMOT EN KOMPLIMANG

SÅ HÄR TAR DU EMOT EN KOMPLIMANG

Kraftfulla-tankar
”Den som designade den här trottoarkantens nedfasning måste haft en riktigt dålig dag på jobbet.” Förvånat konstaterar jag att rullstolens fotplatta kilat fast sig mot gatstenen och att jag nu varken tar mig framåt eller bakåt.

När den blinkande gröna gubben slår över till rött tittar jag lite nervöst åt sidan och ser tiotalet bilar som står och väntar på att jag skall flytta på mig. Introt till ”Stuck in the middle with you”, som jag stressat börjat gnola på, avbryts av en öronbedövande tutning från bilen näst längst fram.

Plötsligt känner jag rullstolen tippas bakåt av två starka armar och sekunden senare står jag uppe på trottoaren. Han kom från ingenstans men står nu andfått leende framför mig i sin dyra kostym.
”Är du okej?”, frågar han samtidigt som han rättar till det bakåtslickade håret.
”Ja, tack vare dig! Tänk om alla vore så uppmärksamma och kvicktänkta. Du är verkligen… ”
”Äsch det var väl inget”, avbryter han mig, vänder på klacken och börjar gå därifrån.

”Jo, det var något! Det betydde ofantligt mycket för mig och jag vill verkligen att du skall förstå det!” De skrikande orden ekar inuti huvudet men rinner aldrig ut över läpparna. Jag vill ta tag i honom, ruska om honom, få honom att förstå. Istället ser jag bara hans ryggtavla försvinna iväg och den där tacksamhetsskulden han lämnar mig med förblir oreglerad eftersom han inte vill erkänna att den existerar. Ett litet ord hade räckt. Ett endaste litet tack hade bekräftat den komplimang jag var på väg att leverera och istället för tacksam känner jag mig snopen, och faktiskt lite irriterad på den välklädde mannen, när jag rullar vidare in mot Avenyn.

Egentligen är det helt naturligt att vi ofta reagerar på det här sättet. Att vi instinktivt viftar bort ett uppskattande ord. För eftersom vi här i jantelagens Mecka generellt sett är dåliga på att ge varandra riktiga komplimanger, är vi också dåliga på att ta emot dem ordentligt. Så tänk på det nästa gång du får en komplimang av någon. Att få ge en komplimang och få bekräftat från mottagaren att de uppskattat den, kan vara lika viktigt som att få ta emot en. Det enda du behöver göra är att le tillbaka och säga tack. Inget mer, bara bekräfta för den som levererat komplimangen att du tagit emot den och uppskattat det de precis sagt.

Och du, det är inte kaxigt att säga tack. Det är respektfullt.