Läsarkraft

Läsarkraft

Flyttade ner till Ljungskile 2000 från Uppsala. Träffade min fd sambo 2001, blev gravid direkt och flyttade ihop. Det visade sig ganska snart att han var en person med extremt starkt kontrollbehov. 2002 fick jag en dotter. En lindrig förlossningsdepression följde på detta. 2005 på julen blev min pappa mycket svårt sjuk med sepsis och låg på intensiven under hela nyår. Det tog över 5 månader innan de hittade felet, hans kroniska lymfatiska leukemi hade blivit akut. Han fick behandling med de starkaste cellgifter de vågade ge honom. Han var över 2m lång och vägde då under 70 kg. Han klarade behandlingen och fick komma hem för att så småningom dö enligt läkarna.

Hösten 2006 började jag studera till lärare för de tidigare skolåren, samtidigt som pappa var mycket sjuk. Det medförde en del akuta resor fram och tillbaka från Uppsala samtidigt som jag skötte studier, hus, barn och häst. Jag har heller inte körkort vilket komplicerar det hela. Jag arbetade också runt 50% på ett demensboende under hela tiden. Hösten 2006 blir min fd sambo sjuk och det konstateras att han har blåsljud på hjärtat och en läckande kammare som måste åtgärdas med öppen hjärtkirurgi. Detta besked gör att min sambo tappar kontrollen över sitt liv och går in i en depression. Denna förvärras efter operationen i maj 2007. Under sommaren förvärras hans tillstånd, jag har inget stöd från hans familj under hela denna tid. Han konstateras vara suicid, men lämnas av hemma hos mig av hans mamma.

Jag försöker jobba, ha hand om barn, hus, häst och hjälpa sambon under detta. De byter medicin på honom vid julen 2007 och han börjar komma tillbaka till livet. Våren 2008 upptäcker jag att jag är gravid, gör en abort dagen innan min pappa skall göra en stor operation för att laga ett aortabråck som sitter vid ena njuren. Jag har då strax innan också tagit bort min häst då jag mådde så dåligt att jag svimmade vid minsta lilla. Min pappas operation går åt helskotta, han överlever, men hamnar på intensiven i 2½ månad. I Maj 2008 dör han pga att hjärtat inte orkar mer. Han blev 72 år.

Då orkar jag heller inte med min sambo längre utan bestämmer mig för att flytta så fort en lägenhet blir ledig. Det stöd jag inte fick av min sambo och hans familj visade klart att det var läge. Flyttar 1 nov 2008. Då har min mamma också flyttat ifrån sitt älskade hus och in i en lägenhet. I januari 2009 ramlar hon och bryter lårbenet med diverse komplikationer pga sin benskörhet. Midsommar 2009 blir hon akut dålig och de konstaterar att hon har KOL i tredje stadiet. Efter detta försämras hon, hon faller ofta hemma, har hemtjänst och min ena storasyster till hjälp. 22 juni 2011 dör min ena storasyster i en bilolycka med en lastbil, det var den systern som hjälpte mamma mest. Jag befinner mig på konferens med lärarförbundet och får beskedet via telefon av min förstörda lillasyster. Jag åker genast hem och ordnar hemresa. Får ta farväl av min älskade syster på bårhuset, dagen efter olyckan. Hon efterlämnade tre barn och en sambo som var helt förstörda. Dessutom har vi mamma att at hand om som inte hade ätit och druckit på flera dar och var mycket, mycket dålig. Vi får åka in på akuten med henne pga att hon har sänkt medvetandegrad. Repar sig dock med dropp, blir kvar ett par dagar på en vårdavdelning.

Vi tar oss igenom begravning, med mamma som till slut fick syrgas efter mycket tjat, vi ordnade växelboende för att avlasta hemtjänsten, detta tackade mamma nej till efter två vistelser. I denna veva får jag nytt jobb(augusti 2011) . Detta tar ju mycket energi, jag arbetar som fritidspedagog och lärare. Mamma krisar med resor för mig upp till Uppsala titt som tätt. I oktober 2011 bestämmer vi att vi ska vara hemma med mamma så hon slipper åka in på ett hem. Då trodde vi att det snart var slut. Så varannan, var tredje vecka åkte jag upp, var hos mamma drygt en vecka, med ingen sömn då hon var vaken till och från och ville ha mat, var virrig och ville upp. Hon går från att väga 38 kilo (2008) till 19 (Dec 2011). Nu orkar jag inte mer.. jag sover inte, jag jobbar heltid och har barnet att ta hand om. Dessutom strider jag fortfarande med hennes pappa till och från. Jag har dessutom haft problem med sömnen sedan jag var 14-15 i perioder, fick stilnoct utskrivet i samband med pappas död, men använder det sporadiskt. Sover kanske en-två timmar i sträck, sen slumrar jag lite.

Den 4 januari 2012 dör min mamma. Vi systrar är hemma med henne det sista dygnet och vårdar henne ensamma. Hon får morfin-skopolamininjektioner och är medvetslös. Detta pga hennes starka oro vid vaket tillstånd och hon är totalt oredig när hon är vaken. Hon somnar in klockan 08:15 och vi kontaktar ssk efter en stund och de kommer och gör iordning henne medan vi åker till min systers och min pappas grav. Sedan tar vi farväl under dagen, en begravningsbyrå är underrättad och kommer under eftermiddagen och hämtar henne. Det kändes oerhört tufft att sitta där när mamma tog sina sista andetag och att se henne under dagen ligga i sin säng, så fin och så rofull.

Vi brakar samman i ett stort gräl, jag och mina systrar. Dels för att mina systrar anser sig vara ”perfekta” och jag som har skulder hos kronofogden anses vara oduglig trots en bra utbildning. I den här vevan ansöker jag om ett papper från dotterns pappa där vårt umgänge med dottern regleras. Han kontrar med att söka enskild vårdnad. Dottern mår jättedåligt, vill inte bo hos pappa. Jag försöker hjälpa allt och alla, i samma veva förlorar jag jobbet och är fortfarande arbetslös. I maj detta år möts jag och dotterns pappa i tingsrätten, han har blivit polisanmäld av mig ett par gånger för ofredande och olaga hot. Nu har tvisten pågått i över 2 år med en dotter som mår allt sämre och en fd som inget fattar. Nu ska vi upp i rätten i januari så får vi se om det tar slut.

Jag sover dåligt, äter dåligt, har ont överallt, huvudvärk, total minnesförlust emellanåt, kan inte komma ihåg saker jag läser, vissa delar av mitt liv är bara suddiga. Jag måste sitta i samma rum som en man jag avskyr för att komma överens (min fd sambo) och jag blir fysiskt illamående av detta. Har panikångest, hjärtklappning och astman är påverkad av att jag är så stressad.

lasarkraft