Läsarkraft

Läsarkraft

Lasarkraft-1508

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hej jag vill berätta om när jag för 7 år sedan träffade en ny man. Jag kände honom sedan tidigare för vi bodde nästan grannar och våra barn lekte tillsammans och när jag blev singel så kom han och ville hjälpa mig med veden och lite annat. Så han o hans lilla dotter flyttade in till mig och min son.

 

Han var inte så snäll emot min son då. Men jag trodde de skulle bli bättre. Han och jag hade de bra . Skrattade och hade roligt i ett års tid. Sedan ville han att jag skulle flytta hem till honom och till hans andra barn. Jag ville inte men han övertalade mig. Och så gifte vi oss. Och sedan var de som att vända på en hand han blev aggressiv och började lura av mig pengar och han och hans barn höll i hop mot mig och min son. Han bestämde allt och blev arg och slog sönder huset några gånger. Försökte strypa mig. Dunka handen mot väggen alldeles intill mig. Misshandlade min son två gånger.

 

Så efter två år hade jag fått nog och tog min son och stack. Socialtjänsten hjälpte oss med ett boende. Och då började vi flytta runt i Sverige. Men han kom efter hela tiden och flyttade in utan att fråga. Och jag sökte besöksförbud 2 gånger och andra gången fick jag beviljat besöksförbud i ett år. Och då blev de lite lugnare.

 

Men han hade gjort så jag miste mitt jobb. Hade lurat av mig 300.000 kr. Så jag är fortfarande sjukskriven på grund av detta. Hade deppresion i ett år och fick ett stress syndrom som jag fortfarande har och går och väntar på skuldsanering på grund skulderna han drog på mig. Och min son har också mått psykiskt dåligt av allt detta och vår ekonomi är mycket begränsad.

 

De tog två år innan jag fick Skillsmässa för han försökte stoppa de. Och jag fick lämna nästan alla mina saker i hans hus som jag aldrig har fått tillbaka. Men som jag får betala. Jag kämpar varje dag för att orka med och fortsätta mitt liv. Jag har en son och hund o katt och kämpa för och vi fyra mår bättre och bättre för varje dag som går och vi ser en ljus framtid.

 

Jag är sjukskriven på 50% nu och ska arbetsträna 50 %. De är min självkänsla som jag måste jobba med nu. Och jag mår ganska bra. Och min son är ute med sina kompisar och jag har goda vänner som stöttar mig. Men jag vågar inte tillåta mig bli kär igen. Så långt har jag inte kommit än. Har varit singel ett år nu. Men jag hoppas att jag en vacker dag ska möta en man som jag kan lita på och som älskar mig för den jag är och inte utnyttjar och sol och vårar mig. Ja de här är min historia J