Fattig bonddräng

Fattig bonddräng

Jag såg när det hände. Hur allting runt henne försvann. Hur hon formligen sögs in i framträdandet och musiken. Hur armarna verkade leva sitt eget liv när de fördes samman i ett, kanske inte helt taktfast, men intensivt klappande. Den ljusa, nästan glasartade blicken och lyckliga leendet när hon, mitt bland publiken på Astrid Lindgrens Värld, satt i sin bubbla. Jag hade velat flytta in där och fått uppleva de känslor som for genom hennes lilla kropp, för det var stora känslor. Det kunde man se.

De första åren efter olyckan tillbringade jag ganska ofta i ett tillbakablickande dagdrömmeri. Bosatte mig för en stund i något ljust minne från en tid fritt från begränsningar. Återupplevde episoder där jag känt mig lycklig och harmonisk. Återupplevde dem så starkt att jag till och med kunde känna lukter och smaker. Det var där jag blev lugn och hämtade kraft att hantera en tillvaro som ofta präglades av ett frustrerat sökande efter sinnesfrid.

På senare år har jag fått en beteckning att sätta på det där tillståndet. Det mentala rummet. När jag först läste om det mentala rummet och fick det beskrivet för mig kändes det bekant på något vis men det var först när jag skulle testa hur det fungerade som jag insåg att jag redan praktiserat det i många år. Att de ljusa minnen som jag sedan länge använt mig av dök upp även i det här sammanhanget. Tidigare hade jag helt slumpmässigt glidit in i det här alternativa medvetandetillståndet eller dagdrömmeriet men nu lärde jag mig kontrollera det genom att använda olika utlösande triggers och det var häftigt.

Om du är sugen på att testa är det enklaste att skaffa Lars-Erik Uneståhls – Mental grundträning, som finns på CD. I korthet går det hela ut på att de första veckorna lära sig muskulär avslappning för att sänka grundspänningen i tillvaron. Man lär sig också koppla avslappningen till en trigger, t.ex att knyta handen hårt, för att snabbt komma in i det avslappnade tillståndet. Efter detta fortsätter den mentala avslappningen där du får skapa en inre arbetsplats i vilken du lär dig koppla av, återhämta dig och bygga upp energitillgångar. Enkelt och otroligt effektivt.

När Astrid ”försvann” in i musiken tror jag att hon för en stund befann sig i sitt mentala rum och hon tog sig dit via en utlösande faktor. Är du nyfiken på vilken hennes trigger var kan du klicka här.

Ps. Astrids föräldrar är, efter att 10 gånger per dag i tre månader ha lyssnat på hennes trigger, ganska trötta på Tommy Körberg men vad gör man inte för sina barn.