Komplimanglådan

Hur i hela fridens namn kunde jag slarva bort det? Jag visste att jag hade lagt det i högen för papper som skulle sparas där på köksbordet men en vecka senare var det borta.

Jag letade överallt men hittade det aldrig igen. Förmodligen hade det glidit in under någon tidning som sedan slängts. Det känndes som jag har svikit henne. Reducerat hennes bidrag till min självkänsla genom att behandla pappret med komplimangen på, som vilket som helst. Gett det samma prioritet som en räkning eller ett kontoutdrag när det betydde så ofantligt mycket mer.

Skammen ledde till något positivt eftersom jag skrev ned citatet på en lapp, vem jag fått det ifrån och lade det i en svart gammal skokartong. Kartongen döpte jag till Komplimanglådan och bestämde mig samtidigt för att framöver samla på de uppskattande ord jag fick. Det är fjorton år sedan jag skapade min första Komplimanglåda och sedan dess har konceptet utvecklats. Numera har jag också en speciell mapp både i mitt mailprogram och på datorn där uppskattande ord får bo.

Varje gång jag känner mig lite extra nervös eller osäker inför en situation sätter jag mig och läser ur min, numera ganska omfångsrika, bank av samlade komplimanger och effekten är samma varje gång. I princip oavsett vad jag skall ta mig för så försvinner nervositeten och ersätts av en lugn trygghet. Som att injicera självförtroende rakt in i blodet. Det går liksom inte undvika att bli upplyft av det man läser. Enkelt och väldigt effektivt.

Skaffa dig en Komplimanglåda du också – den kommer göra underverk när du som mest behöver det!

Hur citatet löd som i förlängningen ledde till att Komplimanglådan skapades? Tja, om du letar lite på min hemsida så hittar du det garanterat snart…